Invigning av Isak Sundströms konstprojekt i Bälinge
Vad händer när vi lyssnar närmare på vardagen? Konstnären och musikern Isak Sundström har samlat in berättelser ur det vardagliga livet – och utifrån dem skapat en bok, en stenskulptur och ett musikstycke.
Invigning av konstprojektet
Förädling av dagarna i Bälinge härad
1838 - 2025 e. Kr.
av Isak Sundström
1 november kl. 17 - 20
på Sebbans pizzeria, Kyrkstigen 1 i Bälinge
Bokrelease på Sebbans pizzeria, invigning av Ylva Frändéns akvareller på
pizzerian samt invigning av en stenskulptur längst med elljusspåret. Det
bjuds på fika och Pizza slice. Boken kommer finnas att köpa på plats.
Inskriptionen på stenen som lyder ”SOLEN SKINER I DAG, VITT OCH
FINT PÅ BUSKAR OCH TRÄD, GÖR JUST INGENTING” är en
anteckning ur en almanacka av Stanny Östlund, bosatt i Bälinge och ingår i
de anteckningar om vardagen i Bälinge som Isak Sundström samlat in. De
ingår i boken Förädling av dagarna i Bälinge Härad 1838-2025 e.Kr. och
beskriver vardagens handlingar och årstidernas växlingar. Anteckningarna
sträcker sig från jordbrukaren Per Hansson som levde i Bälinge på 1800-
talet till nutid.
Isak Sundströms projekt omfattar även en skiva med nyskriven musik och
akvarellmålningar som Sundström beställt av den lokala konstnären Ylva
Frändén. Tillsammans blir projektets olika delar en dokumentation av livet
i Bälinge genom generationer. De är också en poetisk hyllning till det mest
vardagliga och det som sällan når historieböckerna.
Uppdraget har pågått mellan 2023 och 2025 och lyfter vardagens osynliga rytmer och röster.
Varmt välkommen!
Ur efterord av boken: Förädling av Dagarna i Bälinge härad 1838-2025 e.Kr.
Anteckningar om att finnas till ännu en dag.
Den här boken ingår i ett projekt som jag under ett år har arbetat med på
uppdrag av Sektorn för Offentlig konst för Uppsala kommun. Min idé har
varit att teckna en bild av vardagen i samhället Bälinge, ett samhälle med
2500 invånare som ligger en mil utanför Uppsala. Jag har velat belysa de
obemärkta dagarna i våra liv, dagar som kanske faller i glömska, men som är det som får livet att röra sig, inte i någon särskild riktning, utan bara skapar en rytm; en stilla lunk.
Under detta år har jag fikat väldigt mycket. Ätit otroligt goda bullar och
bakverk och träffat otroligt fina människor. Jag har bland annat del- tagit i en
akvarellkurs på Bälinge träffpunkt en gång i veckan och fått vara en del av en mycket vacker, stillsam och ömsint gemenskap. Alla möten, samtal och
tystnader har inte gått att få med i projektet, och kanske går de inte heller att skildra, utan de är vad de är. Någonting som inte helt låter sig beskrivas. Det räcker med att det hände. Men dessa möten, stunder har betytt mycket för projektet.
*Projektet har resulterat i fyra delar; denna bok, en publikation med
Uppteckningar, en vinylskiva med inläsningar av texter ur boken till musik
som jag har spelat in med bland annat Bälinge PRO-kör, samt en sten på
vilken en av texterna från boken har ristats in. Stenen står i Bälinge.
I arbetet med boken har jag dels använt mig av befintligt arkiv- material från
Folkrörelsearkivet i Uppsala, Folk- och minnesarkivet i Uppsala och Bälinge
hembygdsförenings egna arkiv. Jag har också fått ynnesten och förtroendet
att låna almanackor från olika årtionden av invånare i Bälinge, och även bett
några personer att nedteckna sin vardag under en tid. En del av materialet
har jag sedan redigerat; jag har tagit bort material som jag uppfattar som
alltför privat, och jag har gett texterna en form som förhoppningsvis
framhäver dem, gör dem tydliga och koncentrerade. Stora delar är återgivna
precis så som de skrivits. I mitt urval har jag fokuserat på de delar av
texterna som utspelar sig i trakterna runt Bälinge, längre resor har helt valts
bort. Jag har valt att inte ange vem som har skrivit vad, dels för att ingen ska
känna sig utlämnad, men också för att på så vis skapa en kollektiv text, en
sorts väv där människornas olika liv flätas ihop.
Dessa texter går att läsa på många olika vis. För mig är dom är ett slags
mänskliga dokument från ett litet samhälle i Sverige i världen i tideräkningen vi befinner oss, som ju är år 2025 e. Kr. Deras alldeles särskilda närvaro och enkelhet skapar en koncentration och en livsbejakelse: upplevelsen av undret att bara finnas till, ännu en dag. Arbetet med dem har berört mig och också inneburit en sorts förädling av min egen vardag, en acceptans inför och upphöjelse av det lilla, till synes futtiga, som livet består av. Jag lever därför att jag lever. /Isak Sundström 2025“