Med urskogen in i framtiden: Födosökande cinnoberbagge, 2019
Konstnär: Mattias Bäcklin

Cinnoberbaggen är i verkligheten cinnoberröd. Den ser ut som en mikroskopisk sportbil – en Lamborghini med kraftiga käkar och ben. Cinnoberbaggen är fridlyst sedan år 2000 och har i Skandinavien sitt starkaste fäste i Uppland.

Det tar två år för larven att bli en fullt utvecklad skalbagge. Sedan sitter den under barken och trycker i sex månader till. Då är det vår och äntligen kryper cinnoberbaggen fram för att leta efter en partner.

I maj är det störst chans att få syn på en cinnoberbagge. Leta på asp- eller tallstockar över hela Rosendalsområdet men var försiktig så att du inte stör den.

Mattias Bäcklin vill väcka tankar om naturen och civilisationen och vad vi människor lämnar efter oss till framtiden.

Skulpturen är gjord av brons och betong.

Med urskogen in i framtiden: Reliktbock ser ljus, 2019

Konstverket Med urskogen in i framtiden - Reliktbock ser ljus, av Mattias Bäcklin.

Reliktbocken är lätt att känna igen. Den har en långsmal kropp och en havssköld som är tydligt längre än bred. I verkligheten är den 14 millimeter lång. För att trivas behöver reliktbocken en gammal tall som vuxit i solljus. Det fanns gott om sådana tallar i äldre tiders glesa skogar. Nu är den naturtypen ovanlig och reliktbocken har blivit rödlistad som hotad.

Reliktbocken lever som larv och puppa i ett träd under två år. Då kravlar den färdiga skalbaggen ur barken och lämnar efter sig ett kläckhål. Det är detta ögonblick när skalbaggen för första gången ser ljuset som skulpturen föreställer.

Reliktbocken finns i hela Rosendalsområdet men flest finns i beståndet av gammeltallar med extra tjock pansarbark, strax söder om Siegbahnsparken. De tallarna sägs ha planterats på 1600-talet av botanikern Olof Rudbeck d.ä. Skulpturen blir som en förlängning av Rudbecks plantering där tallarna blivit tillräckligt gamla för att reliktbocken ska trivas. Förlagan till skulpturen är en reliktbock som konstnären fick låna av Sveriges lantbruksuniversitet.

Skulpturen är gjord av brons och betong.

Med urskogen in i framtiden: Oxstekel, 2019

Konstverket Med urskogen in i framtiden - Oxstekel, av Mattias Bäcklin.

Den här skulpturen är den avslutande delen i Mattias Bäcklins konstnärliga gestaltning med det gemensamma namnet Med urskogen in i framtiden. Från att pedagogiskt har gestaltat två av Rosendals rödlistade insektsarter som kämpar för sin arts fortlevnad ser du här en framtidens skalbagge.

Oxstekeln är delvis påhittad och delvis verklig. Konstnären har inspirerats av sin egen insektssamling. Han har sedan barnsben samlat insekter runtom i Uppsala. Oxstekelns huvud kommer från en ekoxe, kroppen från en stor hornstekel och benen från en noshornsbagge. Det är en påhittad art rustad för framtidens prövningar.

Skulpturen är gjord i brons.

Med urskogen in i framtiden: Trätotem, 2019

Konstverket Med urskogen in i framtiden - Trätotem, av Mattias Bäcklin.

I Siegbahnsparken och Carlshage i Rosendal har Mattias Bäcklin skapat en serie skulpturer under namnet Med urskogen in i framtiden. Tre av dem föreställer olika slags skalbaggar.

Det fjärde konstverket heter Trätotem och består av flera vardagliga föremål skulpterade ur stubbar. En av delarna i Trätotem är en ek med skulpterad elcentral. Det är som om vi med hjälp av en tidsmaskin hamnat i framtiden och får perspektiv på vår egen tid. Skulpturerna är som minnesfragment eller framtida runstenar. De blir symboler för vårt moderna samhälle – vanliga saker som alla kan känna igen.

Vad som än händer sitter vi ihop med naturen och är beroende av den. Konsten vill lyfta frågor kring vad vi människor lämnar efter oss till framtiden. Skulpturerna av vardagsföremål blir förevigade i ögonblicksbilder tills naturen bryter ned dem.

”Konsten är samhällets mjukvara” säger Mattias Bäcklin, ”den fyller tillvaron med mening.”